Staden i huvudet
Det finns så många Helsingfors som det finns människor – alla har sin egen bild av huvudstaden. Eller bild och bild ... Egentligen är det en…
HELSINGFORS
En stor del (33 år) av mitt vuxna liv var jag bosatt i Österbotten, i första hand i Vasa men kortare perioder också i Solf och Vörå. För de tiderna,…
Hoppfulla hem
Förra sommaren vandrade jag med kameran framför högra ögat i några av huvudstadens stadsdelar, bland annat på Skatudden, i Tölö och i Fiskehamnen och…
Parkett
Idag på Nationalparkernas dag tar jag fasta på park-begreppet i en lite snävare bemärkelse: Jag bor nämligen själv mitt i en park. Ja, det är…
MUUU …
Man saknar inte kossan förrän båset är tomt. Med tanke på att kossornas antal i detta land är tämligen begränsat borde det gamla talesättet, i takt…
Fiskehamnen
Ungefär en gång i månaden återkommer jag här på bloggen till mina vandringar i huvudstaden. Jag började med Skatudden (4.7.), min barndomsstadsdel…
Olympia
Mitt minne av Olympiastadion från mitten av 50-talet är en jättestor byggnad med väldiga väggar som stod där i solistiskt majestät alldeles invid…
Vue
År 1927, alltså för praktiskt taget hundra år sedan, utkom Ture Jansons närmast legendariska Boken om Helsingfors. Den var, ordagrant, en…
Huvudets stad
När nobelpristagaren Orhan Pamuk beskriver sin hemstad Istanbul – i boken "Minnen av en stad" – är det kring ett enda ord han bygger upp sin digra…
Kajsas udde
Från Kajsas udde ser jag vattnet skratta och skogen dansar runt i rosenkrans. Sjöng Alf Hambe på den tiden när det ännu fanns både visor och…