Det här är avdelningen Djuriska Polare i Environgerna, det vill säga det zoologiska etablissemanget i Hertonäs strand, och speciellt gänget på sträckan Poroviken–Tegelbruksviken–Hertonäs gårds park. Det är samtidigt mitt morgonpromenads stråk som jag avläser nästan dagligen året runt, ofta med kameran i ryggsäcken, utifall att…

Jag har sett honom bara en enda gång och det var en söndag eftermiddag i september för ett drygt år sen. Där satt han och glodde på mig på bara några meters höjd i ett träd i utkanten av Hertonäs gårds park. Det var då jag tog bilden. Han heter Kleinstein. Som uggla är han ju rimligtvis klok, nästan lika klok som en viss Einstein men dock inte lika burrig i skallen som sin förebild. Och inte lika stor som många av sina kusiner på Högholmens Zoo bara ett par kilometer längre bort. Kleinstein är en kattuggla (tror jag, rätta mig om jag har fel!) och det sägs att kattugglor försvarar sig våldsamt mot pontentiella predatorer. Mig brydde han sig inte om, glodde bara.

 

Kleinsteins snövita småkusin Hedwig bor på Högholmens Zoo. En stiligare fjäderdräkt får man söka efter och det är hon förstås utomordentligt medveten om. En gång var hon film-kändisen Harry Potters elva-årspresent inhandlad i Diakongränden på Eeylops Ugglemarknad och av sin ägare döpt till Hedwig. Jag kallar henne därför Hedwig Kleinstein.

 

Historien bakom den här skevande filuren är okänd. Han torde vara en tofsuggla av något slag men ett är säkert: Han har sitt högsäte i djurparken Terra Natura i staden Benidorm på Spaniens östkust. Hans inträgande blick antyder en psykoanalytisk kompetens av högsta potens och därför har han begåvats med namnet Sigmund, Sigmund Kleinstein. Men heter det skeva eller skela? Språkexperten Mikael Reuter säger: ”Det kan i varje fall inte anses vara fel att säga att någon skevar (med ögonen). Mycket tyder på att skeva är väl så vanligt som skela i finlandssvenskt språkbruk.” Sigmund instämmer.

 

Viveca och jag står vid målningen som pryder en vägg i den judiska stadsdelen av Granada. Hon frågar en liten äldre man i vit skjorta om han vet någonting om målningen. Svaret blir lite kryptiskt: – Jag är 91 år och jag bor där (pekar på fönstren strax invid). Min hustru är i himlen, och dit hamnar alla andra människor, men inte jag för jag är en dålig människa.

Vad svarar man på det? – Nej så dålig är du väl ändå inte, allt fixar sig nog ska du se…? Men vad har det med ugglan att göra…? Nej, det är inte lätt att som turist bedriva improviserad psykoterapi på knagglig turistspanska en sen eftermiddag på en het gata i en sydspansk stad. Vem vet – trots glimten i ögat var hans nöd kanske stor? Kanske lika stor som målningen på hans hus? Men hade ugglan då inte lärt honom någonting alls; det är ju vi dåliga människor som är speciellt välkomna till de saligas hemvist!

[Målningen är utförd av El Nino de las Pinturas, alias Raúl Ruiz]