När mörkret faller hotfullt och tungt omkring ditt hus, förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.

Skaldade Bengt Ahlfors i revyn Morkis på Lilla Teatern redan år 1986, ”i den stora ruelsens tid”. ”Morkis” är en förkortning av begreppet moralisk krabbis, ett globalt tillstånd som sedan dess bara blivit allt mer kroniskt.

Morkis! Morkis! Allt är för sent. Men jorden går runt som om ingenting hänt. Vad kan det väl bli av en sån kabaré?

Jag kunde ju skratta åt allt det absurda, tragikomiska och självuppblåsta om det inte vore på dödligt allvar. Idag firar vi dessutom Domsöndagen och även om budskapet där sist och slutligen är ljust och positivt är denna söndag ändå en påminnelse om vårt personliga och kollektiva ansvar för skapelsen. I detta mentala och årstidsrelaterade mörker är klaustrofobin inte långt borta och jag slår på alla lampor, tänder alla ljus, försöker hitta toner som tröstar, ord som förlöser. Men det är inte lätt. Jag tror jag rymmer.