BLÅGG-STOPP fr.o.m. 1.1.2025
Efter fem års bloggande (start 1.11.2019) har jag, efter mycket hopande och roende, beslutat att upphöra med bloggen i den här formen. Det har varit oerhört kul, och ibland krävande, att fylla bloggen med vettigt material. Min ambition har varit att balansera på en slak lina mellan allvarligare inslag och det smågalna ordlekandet. Om och hur det har lyckats får bloggbläddraren själv avgöra. Nu ska jag fokusera på andra projekt i liknande kreativ anda och önskar alla följare gott mod och en positiv livsattityd i turbulenta tider. Tack för tiden tillsammans!
03/11/2024
Fakirens säng
Det låter som ett nytt ord: Egenutgivare. Men det är det knappast. "I alla tider" har väl skribenter gett ut sina bokalster på eget förlag, mer eller mindre elegant inpackade mellan pärmarna. Men i takt med att praktiskt taget alla hanterar en dator har också möjligheterna att inte bara skriva men också ombryta och grafiskt forma en bok öppnat sig för de flesta. Det är bara tryckningen som…
Tidigare texter:
24/10/2024
Hud & Himmel 12)
Ved – rester av ett släktträd,Insikt,Kvistar och grenar
Min senaste bok, Hud & Himmel, inleddes med ett brev från professorn i psykologi, Etienne Bossier, där han tackade för inbjudan till denna filmfestival med Huden som tema. Av olika orsaker kunde han inte närvara och här i denna eftertext tackar…
20/10/2024
Hud & Himmel 11)
Ved – rester av ett släktträd,Insikt,Utsikt,Kvistar och grenar
Vi har kommit till slutet av boken och förflyttar oss några hundra år tillbaka i tiden. I centrum står en äldre kvinna, en mycket säregen, omtalad kvinna, avlägset släkt med huvudpersonen. Men just här och nu kan man knappast urskilja några…
06/10/2024
Hud & Himmel 10)
Ved – rester av ett släktträd,Insikt,Kvistar och grenar
Inte sällan har han tvivlat på sin hjärna, inbillat sig att den i bästa fall bara är behäftad med lite plack och ibland fungerar som ett slagfält för snavande synapser, i sämsta fall att det något grundläggande fel i själv konstruktionen. Men när…
29/09/2024
Hud & himmel 9)
Ved – rester av ett släktträd,Insikt,Kvistar och grenar
Skammen går på torran land. Men den invaderar inte bara det hus som är människan i bildlig bemärkelse, men ibland också det konkreta hus som människan bebor. Kroppsspråk, blick, fasad och fönster – den uppmärksamme noterar den kluvna utstrålningen,…
22/09/2024
Hud & Himmel 8)
Ved – rester av ett släktträd,Insikt,Kvistar och grenar
Som branta ljuskäglor genom en delvis öppnad gardin lyser några brev upp tillvaron i huvudpersonens verklighet. Glimtar av andra verkligheter gör sig påminda, främmande världar som är märkligt välbekanta. Ordet Rabulist dånar i bakgrunden, men det…
15/09/2024
Hud & Himmel 7)
Ved – rester av ett släktträd,Insikt,Kvistar och grenar
Det här är ungefär så långt huvudpersonen kan sträcka sig i ett Svenskfinland han tidigare betraktat enbart ur huvudstadsperspektiv. Landskapet är annorlunda, liksom tankesättet, vädret och framförallt människorna. Det handlar helt klart om en…
Veckans ordskred
Den bokstavstrogna bokmalen vaknade måndagen efter bokmässan med en sällsynt dålig bokcirkulation, en rejäl boksmälla och en alldeles bokstavlig upplevelse av att en bokälskare aldrig går till sängs ensam.
Vill du bli missförstådd: säg ett ord! Vill du åstadkomma kaos: formulera en hel mening! Har du krig och katastrof i bakhuvudet: håll ett tal!
I fem år har jag vridit och vänt på orden här i Mao's lilla blåa och det enda jag har åstadkommit är en salig röra på detta vårt gemensamma jordklot. Visst trodde jag att mina verbala saltomortaler och sanslösa sanningar något lite kunde rubba åtminstone några inre cirklar, men att resultatet skulle bli en sån här katastrofal soppa överträffade nog alla mina vildaste förväntningar. Krig, kriser, sabotage, smutskastning, våldsamheter i kvadrat – you name it, det är tydligen mitt fel alltsammans. Jag visste förvisso att man kan koka soppa på en spik men jag äger faktiskt ingen spik alls, bara en skruv och den är dessutom väldigt lös. Men det tycks fungera i alla fall. Fungera åt fel håll, alltså. Jag ville ju egentligen bara vara lite smålustig och småsmart men resultatet blev megatragiskt och helkorkat. Skulle jag haft förstånd att INTE starta bloggen 2019 hade vi troligen undsluppit både covid, krig och Trump. Nu får vi dras med dem, och mycket annat liknande elände, i en halv evighet. Men lyckligtvis bara i en halv. Nu bullrar djävulens skratt – illvilligt och ironiskt, ansträngt och grymt, men i evigheten ekar helgonens (våra) skratt – lycksaligt och hjärtligt, smittande och kärleksfullt. Allt hänger på orden vi spottar eller smeker fram: tänk efter före.