Så är vi då här igen. Den 1 januari. Nystart? Men det enda som är nytt är året, allt annat är urgammalt. En nolla har bytts ut mot en etta. Är det bara en grafisk korrigering eller kanske i bästa fall ett omen – att en nolla, en loser, kan vinna, få första pris? Små skrivfel här och där och livets bilder skiftar plötsligt, förändras, upplöses. Vår digitala tillvaro är fylld av ettor och nollor, och så är också vår värld; somliga är förlorare, andra vinnare. Men vem bestämmer värdet på en etta och en nolla? Sanningen är att ettor och nollor samspelar på något mystiskt vis och det ska vi göra också detta år.

För egen del fortsätter jag att utforska meningen med meningen, bena ut bokstäver och svänga på perspektiven. Nystart? Hmmm… kanske: Varje år är ett slags nystart, men så är också varje månad, varje vecka, varje dag, varje timme, varje minut… Backar man tillräckligt långt i den analogin flyter verkligheten på i ett ständigt nu. Men går man sedan där över en viss gräns börjar tiden sakta rulla bakåt… Och det är väl ändå en småkuslig tanke; att tänka sig en tillvaro där allt och alla ständigt går baklänges. Men också det har vi troligen varit med om – ögon i ryggen har du väl hört talas om?

Vare sig därmed hur som helst – nu går jag dit sneda näsan pekar. Om jag slutar där jag började eller börjar jag där slutade får någon annan bedöma. Det finns åtminstone ett bättre ord än omen. Och det är amen.