Knappt har jag höjt teet till skyarna (igår) så är det dags att smeta chokladsås över hela tillvaron. Redan i min barndom på 50-talet talade man speciellt i juletider, med lätt lyster i blicken, om chjoko. Och då handlade det om tryffel, likörpraliner och franska pastiller. Chjoko är också namnet på en butik i Helsingfors som själv framställer och saluför handgjorda chokladprodukter (nej, jag får ingen royalty för denna reklampaus och deras produkter syns inte idag i bloggen). I stället plockar jag några informativa godbitar ur Katherine Khodorowsky och Olivier de Loisys bok Guide för chokladälskare (Alfabeta förlag, 2005). Tänk på detta när din framfart i julhandeln blockeras av meterhöga sockerstinna chokladaskhinder och kom ihåg: Det finns choklad, och så finns det CHOKLAD!
Om man får tro Fernando Columbus, Christofer Columbus son och följeslagare, ägde spanjorernas första kontakt med kakao rum den 30 juli 1502 på ön Guanaja (som på den tiden hette Pinos), när de såg mayanska köpmän frakta kakaobönor. Det verkar dock inte ha fått några följer, för tvärtemot vad legenden förtäljer var det inte Christofer Columbus som förde de värdefulla bönorna till Europa utan Hernán Cortés år 1528. När han landsteg i Tabasco 1519 och erövrade vad som idag är Mexiko insåg han genast det ”bruna guldets” väldiga potential.
England var det första land som framställde ätchoklad i fast form, främst som pastiller. Det skedde år 1674.
De franska fabrikanterna var särskilt uppfinningsrika när det gällde att förbättra tillverkningsmetoderna under 1700- och 1800-talen.
Det var i Nederländerna man uppfann metoden att pressa ut fettet ur kakaobönorna (1825) och tillverka kakaopulver (1828).
Choklad med nötter (1830), mjölkchoklad (1875), choklad i block – s.k. couvertyr (överdragschoklad) – och mörk ätchoklad som smälter i munnen (1879) kom till i Schweiz genom att man lärde sig behärska nya tekniker.
En enkel chokladruta, en krämig ganache överdragen med ett läckert chokladskal, samma ganache i kulform, rullad i kakaopulver (då kallas den tryffel), varm drickchoklad eller exempelvis en chokladsorbet ger vart och ett av våra fem sinnen tillfälle att få spela huvudrollen.
Chokladen är en hel värld för sig: inget annat livsmedel fyller så olika funktioner.
I mer än 2600 år har chokladen förljuvat tillvaron, kroppsligt såväl som själsligt.
Idag är det choklad-på-vad-som-helst-dagen. Själv strör jag lite mörka chokladflingor (85%) över havregrynsgröten som normalt ackompanjeras av blåbär och blåbärssoppa. Och vad det smakar…? Hmmm… inte alldeles tokigt.
Magnus Lindholm
Magnus ”Mao” Lindholm är skriftställare, bildskapare och melodimakare, bosatt i Helsingfors. Han har ett förflutet som kulturarbetare och kulturredaktör i Svenskfinland, och har skrivit ett tiotal böcker.