HÖST I ALL HAST

Så är den då här igen. Hösten. September kom och gick med sån fart att jag inte hann med. Och naturfotandet gick på sparlåga p g a arbetet med VISUM-projektet. Men medan jag satt där vid datorn noterade jag nu och då lite ovanliga rörelser på berget framför, eller ännu närmare, i tallen invid terrassen. Lord Hac Speth gör sporadiska nerdykningar i environgerna och nu såg jag honom inspektera björken åttaochenhalvmeter meter från terrassporten. Med teleobjektivet skruvat på kameran öppnade jag dörren ljudlöst och förflyttade mig så osynligt som möjligt ut på terrassen. Samtidigt som jag höjde bildapparaten färdig för avtryck noterade jag i ögonvrån att Hacke flaxade till, inte bortåt men hitåt. Helt säkert hade han landat på andra sidan stammen i tallen en meter från terrassen. Jag väntade ett par sekunder, tyst och blickstilla och klickberedd. Och då tittade han fram bakom barken, nyfiket, uppmärksamt. Jag hann knäppa två bilder, och så flög han iväg. Även korta besök applåderas.

Efter påskens dramatiska duvhöksanfall på en av stadskaninerna bara några meter från våra fönster har det varit sparsamt med hökbesök. Nu och då sveper han förbi och en dag satt han faktiskt en alldeles kort stund i samma tall som Lord H ovan men sen dök han ner på berget. Där, delvis dold av en liten buske, vet jag inte vad han sysslade med. Hade han fångat en kanin? En mus? Sin egen skugga? När jag riktade kameran ut från sovrummets vädringsfönster tog han till schappen och jag hann med nöd och näppe få ett flyktigt bevis på hans blixtvisit. Men, är det en duvhök? Eller en sparvhök? Nå, helt oberoende av det måste jag hitta på ett lämpligt namn åt honom, hökaktningsfullt och höktidligen. Med tanke på att han tydligen sopar rent efter praktiskt taget varje jaktanfall kan han tillvidare, och i brist på bättre namn, lämpligen kallas Hökrattan (jo, den är dålig, jag medger, men hitta själv på något bättre!).

 

Urban skuttar dagligen runt och på terrassen men en dag rörde han sig på Andberget fullt sysselsatt med att plocka ekollon som han sedan tydligen gömde för senare förtäring. Hur många nötter ryms det i kindpåsarna – två, tre, fyra?