Vad är ett i utan prick? Jo, det är en karl utan hatt.

Hatt ska det vara. Inte mössa, gubbkeps, basker, pipo eller något annat liknande trivialt. Nej, nu är det hatt som gäller. Och inte vilken störthjälm som helst utan en riktig HATT – knallhatt, cylinder, Stetson, Borsalino, Fedora, Panama – you name it. Ja, inte nu på vintern förstås, men så där överlag, resten av året, som en övertydlig stilmarkering som signalerar: Här kommer en riktigt KARL! En karl utan hatt är ju som bekant … som … ”en kyss utan mustasch”, ”… ägg utan salt”, ”… kaffe utan tobak”, ”… en blomma utan doft”, ”… ett språk utan ord”, och så vidare, och så vidare. Ja, du förstår pointen.

Men nu är det ju inte riktigt så här i praktiken, i det verkliga livet alltså. Och det är ju väldigt, väldigt tråkigt, beklämmande minst sagt. När jag i den kalla coronavintern inte har något annat vettigt att syssla med sitter jag här och funderar på hur jag – när det är så dags – riktigt ska klä mig. Jag menar – här inne kan jag lunsa omkring i slitna sammetsbyxor och gröna T-skjortor (Grönt Te – det var alltså vitsen …) men en så hjälplös utstyrsel fungerar ju inte utomhus. Med mitt dåliga självförtroende i bagaget finns det troligen ingen annan lösning än att skaffa sig en hatt, för enligt all samlad historisk erfarenhet förvandlas jag då vips till en karl. Eller åtminstone till ett maskformigt bihang till en huvudbonad. Eller en prick på i:et. Och till och med det skulle vara bättre än upplevelsen av den gråtrista dystergök jag allt oftare konfronteras med i badrumsspegeln.

Konstaterar en hattlös hattifnatt.

 

Fotot: Sambafestivalen i Helsingfors 2015