Surt ...
Illustration: Alfons Eder i boken Aisopos, Tilgmanns tryckeri 1968
En hungrig räv fick se några druvor hängande på en vinstock, vilken slingrade kring ett högt träd. Han ville gärna komma åt dem och försökte flera gånger, men förgäves. Då vände han dem föraktfullt ryggen och sade till sig själv: "De äro alldeles säkert sura ännu".
Nittonhundrasextioåtta, ett år före sin 100-årsdag, utgav Tilgmanns tryckeri i Helsingfors Aisopos/Esopus (ca 620–560 f.Kr.) fabler i en bibliofilupplaga om 200 ex., varav 100 var numrerade. Bokens yttre form var designad av Alfons Eder som också hade illustrerat den med sina eleganta träsnitt. Den svenska översättningen var gjord 1919 av Erik Hedén (1875–1925), på sin tid en välkänd litteraturhistoriker och författare. Min pappa, som vid det här laget (slutet av 60-talet) redan var en gammal man och pensionär, hade under många år i mitten av seklet varit revisor vid det ärevördiga tryckeriet och torde därför ha blivit lycklig mottagare till ett exemplar av denna speciella, tunna fina bok med hårda pärmar, som var tryckt på Büttenpapier tillverkat av Papierfabrik Renker & Söhne, en anläggning med rötter i 1500-talets Zerkall, en liten ort cirka femtio kilometer väster om Bonn.
Jag kommer bra ihåg att pappa, i min barndom på 1950-talet och kanske speciellt i min ännu tidigare ungdom på 1960-talet, troligen av hälsoskäl, till morgonteet inmundigade en halv grapefrukt beströdd med en tesked socker. Ibland hände det sig när han tryckte ner den vassa fruktkniven i fruktköttet att en saftstråle flög rakt upp upp i luften och landade på den tjocka vaxduken. Då skrattade alla och pappa viskade: Surt, sa räven om rönnbären.
Men stopp och belägg! Räven i Aisopos saga försökte ju fånga vindruvor, inte grapefrukter? Förklaringen till fruktförvandlingen är att Aisopos utnyttjade en allitteration där de grekiska orden för räv och för druva båda börjar på bokstaven a. Hedéns svenska översättning ville hålla kvar bokstavsrimmet och då byttes druvan ut mot rönnbären. Båda frukterna kan förvisso vara sura men troligen är rönnbären ännu mer svårfångade än de lite lägre växande vinstockarna. (Finlands)svenska rävar går alltså miste om rönnbär medan resten av världens rävar suktar efter vinrankor.
Inte har rävarna det lätt, trots att de är sluga, och inte har språkfolket det helt bekymmerslöst heller när de ska utgjuta sig över utpressade grape- och druvsafters språkliga finesser. I tidskriften Språkbruk, som började utkomma 1981 med Mikael Reuter som kapten – och som för övrigt precis i dessa dagar har bytt skepnad och blivit digital med fd. journalistkollegan Bianca Ortiz Holmberg som chefredaktör – diskuterades redan i nummer 3/94 de rigorösa bestämmelser som omgärdade ordet juice – "en produkt som har framställts av bär, frukter eller grönsaker med fysikaliska eller enzymatiska metoder och i vilken varken vatten eller andra tillverkningsämnen har tillsatts". Bland mycket annat noterades också att man i Sverige ofta uttalar ordet /jo:s/. Och det har jag ju också hört, och tyckt att det låter lite konstlat; ungefär som motsatsen till nej i pluralis. Däremot gillar jag böjningen (om man nu kan böja en vätska ...): juice, juicen, juiceer, juicerna. Det börjar nämligen låta lite som de där gamla berättelserna från Aisopos gamla ärevördiga Grekland när juicerna slog ner det sura folket i det berömda slaget vid Grappo anno dazumal ...
Så slingrar sig idag – på Grapefruktens dag (Sverige) – en klassisk fabel, lokal och tysk företagshistoria och några barndomsminnen runt mitt lite vildvuxna blåggträd och jag inser att jag inte riktigt når upp till de där godaste frukterna högst uppe. Så lite grapefruktjuice smakar blågginslaget nog i alla fall ...
Foxtrot fångad på Andberget en dag i slutet av september, kanske spanande efter rönnbär?
25 februari
Vid en middag beror det inte så mycket på vad som står på bordet, utan vilka som sitter på stolarna.
– W.S "Bab" Gilbert (1836–1911), brittisk manus– och operettförfattare, känd bl.a. för sina humoristiska dikter som han också illustrerade
TEMADAGAR Sverige Grapefruktens dag Tyskland Tag der Schachtelsätze USA Pancake Day, Chili Day, Chocolate Covered Nut Day, Clam Chowder Day, Toast Day, Digital Learning Day TEMAVECKOR I USA Real Bread Week, Invasive Species Awareness Week, Fairtrade Fortnight, Engineers Week, Take Your Family To The School Week TEMAVECKA I STORBRITANNIEN You Can Care Week
VECKA 8: Se även Veckans (m)ordspråk, foto och humoresk längst nere i blåggen!
22 februari
Tanken på romaners varaktighet och författares odödlighet är, som ni säkert förstår, djupt rotad i den mänskliga fåfängan.
Orhan Pamuk (f. 1952), turkisk författare och journalist, Nobelpriset i litteratur 2006. Citatet ur En naiv och sentimental prosaist. Tankar om romanen.
TEMADAGAR Internationellt World Thinking Day / Alla scouters dag, World Yoga Day, Internationella brottsofferdagen Finland Koiranulkoilutuspäivä, Ole nöyrä-päivä, Partiolaisten päivä / Muistelemispäivä Sverige Alla scouters dag Tyskland Gassi-Gehen-Tag, Sei-bescheiden-Tag, Tag der margarita USA Californa Day, Cook a Sweet Potato Day, Margarita Day, Walking the Dog Day, Single Tasking Day, Play More Cards Day, Be Humble Day TEMAVECKOR I USA Real Bread Week, Invasive Species Awareness Week, Engineeers Week, Take Your family to School Week STORBRITANNIEN You Can Care Week
VECKA 8: Notera veckans (m)ordspråk, foto och humoresk längst nere i blåggen!
Veckans (m)ordspråk (v. 8)
I den vilda tanketerrängen snavar man lätt på bokstäver, stupar över hala ord och sjunker till sist ner i meningslösa avgrunder
Veckans foto
Tankesmedja
Är du redo? Tänk efter! Eller egentligen; var beredd att tänka efter före!
Inte kan jag väl tänka före jag tänker ...? Jag kan inte ens tänka efter det jag tänkt färdigt. Jag kan bara tänka nu.
Men du kan tänka efter nu?
Njaa ... det kan jag väl. Tänka nu alltså ...?
Nej, nej. Jag sa: Tänka efter NU!
Ska jag tänka nu?
Ja. Du ska tänka efter NU!
Efter eller Nu?
Nu. Nu ska du tänka efter.
Har du svårt att bestämma dig? Du pratar visst med kluven tunga!
Det är inget fel på min tunga. Det är bara ormar som har kluven tunga, och jag är ingen orm.
Nej, men inte är det nu så väldigt långt ifrån heller ... Åtminstone försöker du slingra dig.
Jag slingrar mig varken hit eller dit, jag ber dig bara att tänka efter!
Efter? Bara efter?
Ja, efter! Tänka efter!
Nu?
Ja, nu. NU!
Ok ... Nu tänker jag.
Vad tänker du?
Tjaaa .. vänta lite så ska jag ska tänka efter vad jag tänker på just nu ... Jag tänker alltså ...
Försöker du göra dig lustig på min bekostad, driver du med mig!?
Jag vet inte vad det är för lustigt med att tänka ...? Du bad ju mig att tänka. Nu.
Men du tänkte efter!
Gjorde jag det? Det kan jag inte påminna mig om ...? Jag tänkte visserligen nyss men då var nu nu. Och absolut inte efter.
Vem är det som pratar med kluven tunga! Jag bad dig att tänka efter NU och inte nyss, har du svårt att FATTA, du ditt slemgröna segdragna salamandersubstitut!?
"Salamandersubstitut" ... Nu tycker jag nog du ÖDSLAR med din vänlighet alldeles i överkant. Ja, jag har lite svårt att fatta, jag har faktiskt ganska små händer men ...
Det är inte det enda som är smått hos dig. Har du några hjärnceller överhuvudtaget!
Tjaaa ... det beror på. Om jag kan tänka, vilket faktiskt HÄNDER ibland – fniss fniss – så har jag väl några i alla fall ...
Men inte så många, eftersom du inte tänker efter utan bara tänker nu!
Men du bad mig tänka nu!
Jag bad dig tänka!
Ja, jaa ... Tänk nu, sa du, tänk nu efter. Och det gjorde jag. Nyss.
Men du tänkte helt tydligt inte efter utan började bara virrigt tänka nu. Och lite senare tänkte du nyss och frågan är om du inte också tänkte sedan?
Nej det gjorde jag inte, sedan tänkte jag inte, absolut inte!
Riktigt säkert? Tänk nu noga efter!
Det börjar visst bli rundgång i den här dialogen ... Ska jag nu tänka EFTER eller SEDAN?
Sedan!
Ok, så inte NU i alla fall?
Nej, inte nu. Och inte efter. Men sedan.
Tack för det. Mina tankar tog nämligen precis lagom slut här. Skönt – nu är jag redo att inte tänka överhuvudtaget. Allra minst efter.
FOTNOT. World Thinking Day, som firas måndagen den 22 februari, uppmärksammas speciellt bland världens flickscouter under devisen: Stand Strong, Stand Up and Stand Together. Blåggaren har tagit sig friheten att spinna vidare på temat TANKENS DAG och visserligen förflyttat sig till grön skogsmiljö men samtidigt också några hundra miljoner år bakåt i tiden, lååångt före scoutrörelsen överhuvudtaget var påtänkt, till en tid i historien då tankesmedjorna fick ett första uppsving. Fotot är taget i den sympatiska djurparken Bioparc i Fuengirola i södra Spanien.
Espri
Idag på INTERNATIONELLA ANTROPOLOGIDAGEN ska det självklart handla om människan men mera specifikt om hennes mer eller mindre lustiga beteende. "Vilket hotell! Handdukarna är så stora och mjuka att de knappt går ner i väskan": Tanke och intrig frontalkrockar och skrattapparaten kör omedelbart igång med ett högljutt frustande. Men kanske inte för alla ... Den som eventuellt ägnar sig åt dylik skum verksamhet i det verkliga livet tycker knappast att uttrycket är så roligt. Skämtet avslöjar, går under huden, snuddar vid vidare verkligheter. Och plötsligt är det roliga väldigt oroande. För somliga, alltså.
Humorn speglar som känt sin tid, omgivning och tankevärld. Eller rättare sagt återger någonting av verkligheten men i en vinklad, ofta överdrivet förvanskad och förstorad version. Men har jag rätt när jag påstår att vi bör vara speciellt uppmärksamma när skratten minskar och allvaret breder ut sig, som situationen är nu och redan har varit en längre tid? Humor handlar nämligen inte bara om säkerhetsventiler och oförargliga skämt men långt mera om att något helt fundamentalt mänskligt som som i så fall håller på att suddas ut, kanske glömmas bort. Makt och kontroll är nämligen allierade bundsförvanter och i det sammanhanget är man livrädd för narrar och bydårar och barn som avslöjar sanningen. Vem har sett en maktfullkomlig människa skratta hjärtligt, vem har hört en narcississtisk potentat uttrycka sig i muntert självironiska ordalag? Eller för den delen; vem har upplevt en regering som straffar folket med allmän skrattelindring, som erbjuder komiskt små individuella skratteavdrag? Och gör man fel blir det dessutom kvarskratt.
Ja, så här är det: Humor, espri och mänsklig värme slår ett kraftigt armbågsslag rakt i solar plexus på den maktfullkomliga, den hårdhudade, den självupplysta. Att mista kontrollen är det värsta en omogen maktmänniska kan råka ut för och det är precis den effekt humorn är ute efter. Skrattet, det befriande skrattet, är inte bara själens spontana temperaturmätare men i allra högsta grad också själva väderkartan över vårt vridna väsens vidunderliga vedermödor. Om den grötmyndiga allvetaren kan liknas vid en femtums spik så påminner humoristen mera om en krokig skruv – till synes onyttig men märkligt tankeväckande.
Ja, humor är ett allvarligt ämne, så allvarligt att de ständigt allvarliga ser väldigt allvarligt på saken. Eller som den irländska nobelpristagaren George Bernhard Shaw uttryckte det: "Mitt sätt att skämta är att berätta sanningen." Speciellt i en absurd tid och värld avslöjar humorn mera om verkligheten än myndiga dekret och politiskt korrekta manifest. Och kanske framförallt: Skrattet får änglarna att vingla ett litet extra varv i min inre himmel.
Foto: Gatuartist på Senatstorget i Helsingfors.
18 februari
Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.
– Bertrand Russell (1872–1970), brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist, Nobelpriset i litteratur (1950)
TEMADAGAR Internationellt World Anthropology Day, Pluto Day Finland Akkujen ja paristojen päivä Sverige Fotens Dag Tyskland Tag der Batterie USA Battery Day, Crab Stuffed Flounder Day, Drink Wine Day, Pluto Day, Eat Ice Cream For Breakfast Day, Introduce A Girl To Engineering Day TEMAVECKOR I USA (v. 7) Random Acts of Kindness Week, Kraut and Frankfurter Week TEMAMÅNADER I USA Vegan Cuisine Month, Cherry Month, Bird Feeding Month (mm.)
VECKA 7: Se även veckans (m)ordspråk, foto och humoresk längst nere i blåggen!
Veckans foto
HIPPO
Jag inhyser en flodhäst. Ja, alltså inte en sån där tvåtonsklump som grymtar som en gris, käkar gräs som en kanin och egentligen är släkt med valarna. Och inte heller livnär jag en flodhäst i vardagsrummet, om nu någon trodde det, eller vad värre vore – att jag själv skulle vara en flodhäst i salongen! Nej, knappast är jag ens en "HIghest Paid Person in the Office som styr och ställer med sina sekiner. Eller det sistnämnda kanske i alla fall ... Mitt blåggkontor inhyser ju trots allt blott (blått ...) EN person och det är JAG och det gör ju MIG till den förmögnaste och mest inflytelserika typen på kontoret. Men gör det mig till en HIPPO? Ja, kanske lite. Så i så fall: HIPP Å HÅÅ!
Nej, nu ska jag vara lite allvarlig. Saken är nämligen den att skenet som vanligt bedrar. Lika lite som flodhästen enbart är en sävlig och trögtänkt bjässe, alkoholisten enbart en manipulerande narcissist och den där penningfokuserade bossen enbart en maktgalen besserwisser så är flodhästen jag inhyser inte bara ett antingen eller. Nej, min flodhäst är i allra högsta grad ett både ock.
Så vad är det jag egentligen talar om? Nå, det har den hjärntvättade blåggbläddraren förstås redan listat ut. Mitt Hippocampus, som kamperar i våtmarkerna mellan Amygdala och Mammilära kropparna har nämligen den delikata uppgiften att liksom förstärka och stabilisera informationen från korttidsminnet till långtidsminnet. Liksom förstärka och stabilisera infomationen från korttidsminnet till långtidsminnet. (Aj, ursäkta sa jag det redan, jag glömde visst ... eller ... vad, hur...?). Om kommunikationen här emellan A och M inte fungerar kan jag lika gärna hälsa hem. För hem hittar jag i så fall inte. Hippocampus är nämligen något av en karta och kompass, eller egentligen en kopplingsstation som håller reda på mina råddiga tankar och skickar iväg dem till lämpliga ställen i hjärnkontoret så att saker och ting liksom där någonstans hoppeligen (hippoligen?) faller på plats.
Att blåggens visuella utfall och skriftliga infall mest påminner om en djurisk matstation, där alla rester ligger huller om buller, förklaras av Hippokampus namn: Hippo = häst, Kampos = sjömonster. Men som sagt, dra inga förhastade och ensidiga slutsatser av det! Den slutliga ordröran har nämligen föregåtts av en glasklar och fullkomligt genial tanke som tyvärr hamnade lite på villovägar i våtmarkerna när jag bet i gräset och nästan drunknade i idéflödet.
Så det är alltså alldeles uppenbart: Jag inte bara hyser en flodhäst, jag ÄR en HIPPO!
Foto: Dvärgflodhästar i Bioparc i Fuengirola, Spanien.
15 februari
De lever i vatten men det är oklart om de kan simma. De har enorma hörntänder men betar gräs. De är släkt med valar men går på fyra ben. Flodhästar är några av världens mest motsägelsefulla djur.
– Roland Johansson / WWFs hemsida
TEMADAGAR Internationellt World Hippo Day, International Childhood Cancer Day / Internationella barncancerdagen Temadag i Finland Sinkkupäivä Temadag i Sverige Gelehallonens dag Temadagar i Tyskland Angelman-Tag, Tag der Singles, Kinderkrebstag, Tag des Regenwurms Temadagar i USA National Gumdrop Day, Singles Awareness Day, National Wisconsin Day, Presidents Day, Annoy Squidward Day TEMAVECKOR I USA (v. 7) Random Acts of Kindness Week, Nest Box Week