BL�GG-STOPP fr.o.m. 1.1.2025

Efter fem �rs bloggande (start 1.11.2019) har jag, efter mycket hopande och roende, beslutat att upph�ra med bloggen i den h�r formen. Det har varit oerh�rt kul, och ibland kr�vande, att fylla bloggen med vettigt material. Min ambition har varit att balansera p� en slak lina mellan allvarligare inslag och det sm�galna ordlekandet. Om och hur det har lyckats f�r bloggbl�ddraren sj�lv avg�ra. Nu ska jag fokusera p� andra projekt i liknande kreativ anda och �nskar alla f�ljare gott mod och en positiv livsattityd i turbulenta tider. Tack f�r tiden tillsammans!

by Magnus Lindholm

Veckans ordskred

NY�RSLYCKA � gl�dje orsakad av nyink�pta roddredskap

(ur Finlandssvenska Ord Akademiens (Fin OrAkad) lexikon)

by Magnus Lindholm

N�stan ett ny�rsl�fte

Vill du bli missf�rst�dd: s�g ett ord! Vill du �stadkomma kaos: formulera en hel mening! Har du krig och katastrof i bakhuvudet: h�ll ett tal!

I fem �r har jag vridit och v�nt p� orden h�r i Mao's lilla bl�a och det enda jag har �stadkommit �r en salig r�ra p� detta v�rt gemensamma jordklot. Visst trodde jag att mina verbala saltomortaler och sansl�sa sanningar n�got lite kunde rubba �tminstone n�gra inre cirklar, men att resultatet skulle bli en s�n h�r katastrofal soppa �vertr�ffade nog alla mina vildaste f�rv�ntningar. Krig, kriser, sabotage, smutskastning, v�ldsamheter i kvadrat � you name it, det �r tydligen mitt fel alltsammans. Jag visste f�rvisso att man kan koka soppa p� en spik men jag �ger faktiskt ingen spik alls, bara en skruv och den �r dessutom v�ldigt l�s. Men det tycks fungera i alla fall. Fungera �t fel h�ll, allts�. Jag ville ju egentligen bara vara lite sm�lustig och sm�smart men resultatet blev megatragiskt och helkorkat. Skulle jag haft f�rst�nd att INTE starta bloggen 2019 hade vi troligen undsluppit b�de covid, krig och Trump. Nu f�r vi dras med dem, och mycket annat liknande el�nde, i en halv evighet. Men lyckligtvis bara i en halv. Nu bullrar dj�vulens skratt � illvilligt och ironiskt, anstr�ngt och grymt, men i evigheten ekar helgonens (v�ra) skratt � lycksaligt och hj�rtligt, smittande och k�rleksfullt. Allt h�nger p� orden vi spottar eller smeker fram: t�nk efter f�re.

by Magnus Lindholm

Onsdagen den 1 januari 2025

S�g icke att framtidens dis ligger t�tt och att du icke vet vad den bringar. I maj skall det n�mligen komma en g�k p� �desm�ttade vingar. I juni skall smultornen blomma p� nytt, i juli skall gullm�ran dofta. S�lunda ser du tydligt och klart att framtiden k�nner du ofta.

ALF HENRIKSON (1905�1995), svensk f�rfattare, poet, �vers�ttare och oslagbar dagsversekvilibrist. Debuterade 1927 med diktsamlingen Jazzrytm, skrev under �rens lopp ca 20.000 dagsverser, dessutom en l�ng rad s�ngtexter och operalibretton, k�serier och historiska ess�samlingar, med mera, med mera. Professors titel och v�rdighet erh�ll han 1987. Citat ur dikten Ny�ret, tonsatt av mig och insjungen p� albumet Visum med Marika Westerling och Matteus Blad som solister (se l�ngre ner i bloggen).

L�ngst nere i bloggen: Veckans st�-upp-komik

by Magnus Lindholm

Fakirens s�ng

Det l�ter som ett nytt ord:�Egenutgivare. Men det �r det knappast. "I alla tider" har v�l skribenter gett ut sina bokalster p� eget f�rlag, mer eller mindre elegant inpackade mellan p�rmarna. Men i takt med att praktiskt taget alla hanterar en dator har ocks� m�jligheterna att inte bara skriva men ocks� ombryta och grafiskt forma en bok �ppnat sig f�r de flesta. Det �r bara tryckningen som tillsvidare f�r sk�tas av proffsen. Och spr�kgranskningen. Och marknadsf�ringen. Och f�rs�ljningen. Och allt det d�r andra som f�rlagen i normala fall tar hand om. Hur m�nga egenutgivare beh�rskar alla dessa specialomr�den? Knappast m�nga.

F�r egen del haltar det bet�nkligt. Jag �r rutinerad vad g�ller skriftst�llandet men spr�kgranskaren hittar �nd� v�ldiga m�ngder med till synes sm� fel (och f�rvisso ett och annat st�rre ocks�). Upprepade spr�k- och tyrkfel i en tryckt bok �r v�rre �n �gonmigr�n och grus i �gonen. F�r att inte tala om alla dessa darlingar som man inte g�rna vill killa. N�n m�ste verkligen s�ga till p� skarpen f�r annars finns risken att kritikerna l�ngre fram st�r d�r och viftar med skyltar som "patetiskt", "l�jligt", "�mkligt". Som skriftst�llare �r det en avgjord f�rdel om man dessutom �r lagd �t det asociala h�llet och �r bra p� att sitta, eller st�, vid sitt skrivbord timme efter timme. Vecka efter vecka. M�nad efter m�nad. �r efter ... Att skriva b�cker handlar om att st� ut med sig sj�lv, i synnerhet med sina m�rkare sidor. F�r de dyker garanterat upp i mellanrummet mellan hj�rnsl�pp och kreativitetskriser. Att skriva �r i sig sj�lspr�vande, att skriva f�r att ge ut en bok p� eget f�rlag �r rena rama masochismen. Bara en fakir l�gger sig frivilligt p� f�rfattarb�dden.

I samband med Helsingfors Bokm�ssa f�rra helgen hade jag f�rm�nen att diskutera �mnet fr�n Bl�b�rslandet scen tillsammans med f�rlagschef Anna-Lena Palom�ki och f�rfattaren Michaela von K�gelgen. Michaela beklagade att 25 minuter inte r�cker l�ngt i det h�r sammanhanget och s� var det ju. Anna-Lena, med stor erfarenhet att hj�lpa bokutgivare ut p� marknaden, var positiv till m�jligheterna att n� sin publik. Men visst, det �r inte gratis. Priset varierar naturligtvis, beroende p� upplagans storlek och utformning, om man betalar spr�kgranskare, grafisk formgivare, marknadsf�rare etc., men 4000 euro trodde hon var en summa som egenutgivaren rimligtvis m�ste punga ut. Lyckas man med egenf�rs�ljningen s� g�r � andra sidan st�rsta delen av inkomsterna i egen ficka. Jag ombryter sj�lv alla mina tryckalster, hanterar bilderna sj�lv, och skickar de slutgiltiga pdf-filerna direkt till tryckeriet. Mina upplagor �r sm�: 50�150 ex., och min spr�kgranskares arvode (ett proffs), �r mycket moderat. S� l�ngt �r det mesta under kontroll f�r min del.

Men det �r marknadsf�ringen och distributionen som f�r mig �r den stora utmaningen. Och hela rumban med att n� press och radio. Och att synas i sociala media. Utan reaktion i media �r du n�stintill d�d som f�rfattare. Och d� r�cker det inte hur proffsig och bra boken �n �r. Allt det h�r �r f�rst�s en f�rr�disk grogrund f�r schizoida tankar i allm�nhet och sj�lvdestruktivt beteende i synnerhet. �nd� forts�tter jag att pl�ga mig sj�lv, pustar ut p� spikmattan mellan varven, f�r att sen igen ge orden en match och sl� meningsl�sheten p� k�ften. Det �r n�mligen vansinnigt tillfredsst�llande n�r inte bara hela meningar men �ven st�rre meningssammanhang faller p� plats, n�r nya insikter tr�der fram p� bokens sidor och mycket av det som varit ostrukturerat och fragmentariskt pl�tsligt f�r gestalt och form. S� jag forts�tter, oberoende av professionella f�rlag, av att ta en dust b�de med mina skuggor och mina dagrar. Fakir var ordet. F�rfattarfakir. Eller med ett �nnu mera precist nyord: Jag � en egenutgivarfakir.

N�gra snabba bilder fr�n �rets Bokm�ssa i Helsingfors. �verst: publik vid Bl�b�rslandets scen. Birgitta Udd och Thomas Lundin diskuterar Mat och liv, liv och mat, p� Bl�b�rslandets scen. Kom ti byin var rubriken f�r ett samtal p� Fiskehamnen-scenen med Axel �hman, Ulrika Hansson, Annika �man, Catariina Salo, Philip Teir och Pekka Heino.

by Magnus Lindholm

S�ndagen den 3 november

Den nu brukliga bokformen l�nades fr�n vaxtavlorna, vilka ofta funnos sammanbundna till en bok i v�r tids mening. I och med pergamentet blev denna form regel � en regel, som sedermera iakttogs �ven f�r pappershandskrifterna och fr�n dem �vergick till den tryckta boken.

Johan HENRIK Emil SCH�CK (1855�1947), svensk litteraturhistoriker, rektor, professor och ledamot av Svenska Akademien 1913�1947.

TEMADAGAR (bl.a.) Internationellt One Health Day, World Jellyfish Day Finland Kyrko�ret: Tjugofj�rde s�ndagen efter pingst. Tema: Medborgare i tv� riken Tyskland Weltm�nnertag, Tag der Hernie USA National Housewife's Day, Daylight Saving Time Ends, National Sandwich Day

TEMAM�NADER (bl.a.) USA National PPSI Aids Awareness Month, National Pet Cancer Awareness Month, National Career Development Month, Military Family Month

Sj�lvst�ndighetsdag Dominikanska republiken (1978, Storbritannien), Mikronesien (1986, USA) Panama (1903, Colombia)

L�ngst nere i bloggen som vanligt VECKANS BOKSTAVLIGA ORDSKED och VECKANS FOTO(n).

Det �r precis fem �r sedan (1.11.2019) jag startade Mao's lilla bl�a. Bloggen tar nu en skapande paus resten av �ret. Se information den 1 januari 2025.�

by Magnus Lindholm

Veckans foto

Bokens blad, och h�stens. Det �r n�got estetiskt tilltalande i det bristf�lliga, s�ndertrasade, f�rfallna. Nyss sprakade f�rgerna i vinr�tt, guldgult och ockra, nu har paletten �verg�tt i brungr�nt och olivsvart. Marken m�rknar, l�ven l�gger sig att vila. Ljuset avtar, bl�sten tilltar, motvindsvandraren fl�mtar � "minns i november, den ljuva september ..." Jovisst, denna h�st har sannerligen varit ljuv vad g�ller v�derleken h�r i norr, men klimatkatastroferna p� andra breddgrader har avl�st varandra med skr�mmande intensitet. F�r att inte tala om raden av hotbilder i �vrigt, lite l�ngre bort och mycket n�ra � en passerande �rstid, �ven en bl�t och m�rk, v�ger l�tt n�r klotet vrider och v�nder sig i existens�ngest.

Var och hur hitta n�got slags tr�st, hopp och framtidstro? I min lilla v�rld, med bland annat Herton�s g�rds park i environgerna, �r det mesta som f�rut. Tr�den, dammarna, g�ngstigarna � alla ser de ut ungef�r som tidigare h�star. Och �nd� �r de annorlunda. Och det beror f�rst�s p� att min blick f�rgas av de sj�lens �gon som ocks� noterar det som inte direkt faller i synf�ltet. Den nostalgi �ver tidens flykt som jag s� krampaktigt brukar ty mig till n�r tider och omst�ndigheter ohj�lpligt f�r�ndras, har �ndrat karakt�r. Bak�tblickandets frestelse �r stor n�r framtiden inte bara �r oklar och diffus utan direkt hotfull och utmanande. �nd� finns det ingen annan riktning �n fram�t.

Med �lderns r�tt t�nker jag mycket p� gamla sl�ktingar, p� de liv som levts p� min genetiska livskarta. Kreativiteten har tidvis varit p�fallande, trots kris och krig (eller kanske just d�rf�r) och �ven om jag sj�lvfallet f�renklar och kanske karikerar situationer s� ligger det n�got slags trots och sund oppositionsvilja i de aktiviteter som ofta g�r som en r�d tr�d p� sl�ktber�ttelsernas bokblad. Javisst, ibland vissnar m�nniskan, men lika ofta �teruppst�r hon i ny gestalt lite l�ngre fram. �rstiderna p�minner om detta, speciellt h�sten: det som ser ut som d�d �r "bara" en �verg�ng, en port, en av m�nga sidor i livets bok.

Utan detta dubbla perspektiv, utan denna blick bortom allt detta synliga, skulle jag troligen kn�ckas. Att morgondagen formas h�r och nu, det f�rst�r jag. Men har jag f�rst�tt att mitt liv �r skr�ddarsytt f�r just denna plats p� klotet, i just denna �ngestskapande tid, att ocks� jag har f�tt mig tilldelad en specifik uppgift? Ibland tvivlar jag p� meningen med alltsammans, �ven p� mitt skriftst�llaruppdrag. Varje dag fr�gar jag tyst mig sj�lv: Har min mening n�got liv?

Fotona �r tagna i Herton�s g�rds park i slutet av oktober.

by Magnus Lindholm

Veckans ordskred

Den bokstavstrogna bokmalen vaknade m�ndagen efter bokm�ssan med en s�llsynt d�lig bokcirkulation, en rej�l boksm�lla och en alldeles bokstavlig upplevelse av att en bok�lskare aldrig g�r till s�ngs ensam.

by Magnus Lindholm

Veckans foto

FULLM�NE

Av f�rst�eliga sk�l �r det r�tt om�jligt att fotografera p� natten. Det saknas ljus helt enkelt. Inget ljus, ingen bild. Det h�r kan man f�rst�s diskutera i en m�ngd termer, inte minst tekniska, men det �r inte �mnet f�r dagen (natten .. .). Nej, jag t�nker i st�llet p� det mentala ljus som �r min, v�r allas, ledstj�rna. Eller kanske man ska tala om en fyrb�k, en lanterna, eller en stadig livsl�ga. N�nting �r det som lever och lyser d�rinne, �ven n�r jag h�ller �gonen slutna, �ven mitt i m�rkaste vargtimmen.

2008 skrev jag boken Mellan varp och m�ne, en biografi �ver textilkonstn�ren Ehrengard H�gn�s, f�dd p� Helgoland och uppv�xt i tyska sm�staden T�nning. Hon var, och �R! (94 �r idag), en stor v�n av m�nen. Jag avslutar boken mitt i natten, mycket passande f�r Ehrengard:

Tiden har blivit dyrbar, �ven nattens timmar viktiga. Nu kastar inget fyrljus sina skr�mmande blixtar genom rummet, bara ett s�mnigt m�nljus glider l�ngsamt �ver golvet. Sinnets ebb och flod v�nder inte upp och ner p� tillvaron, men m�nens anlete �r ett k�rt objekt f�r textilkonstn�ren Ehrengards dagliga, och nattliga, utflykter i tillvarons m�nga rum. Det �r ingenting mystiskt, och allra minst skr�mmande, �ver denna fascination �ver himlakroppars inverkan p� m�nniskans fysik och k�nslor. Mer det �r ett �dmjukt konstaterande att alla levande varelser �r underkastade naturens och universums demokratiska lagar. F�r Ehrengard H�gn�s blev v�vning tidigt ett s�tt att f�rst� och uttrycka b�de den existens som �r synlig och den som bara kan anas bortom bottenv�vens och m�nstertr�dens intrikata samspel. Det har helt enkelt varit ett himlaliv mellan varp och m�ne.

En annan m�nvinkling: Idag, torsdagen den 24 oktober, ger jag ut en samling s�nger, 21 stycken f�r att vara mer exakt, som jag tonsatt till finlandssvenska och rikssvenska f�rfattares texter. Pianoarrangemangen �r Martin Segerstr�les. Samlingen heter Visum och har �ven spelats in p� CD-skiva senaste v�r med Marika Westerling och Matteus Blad som solister. I denna samling ing�r bland annat fyra s�nger till text av Bez Zilliacus med anknytning till m�nsken och nattligt h�stljus. Ett kort textprov:

M�rkligt stark �r m�nen i oktober. F�rst p� kv�llen grannr�d som cinnober. Sen p� natten, svetsl�gsbl� och ljus �terger den tydligt som p� dagen alla de f�rtrogna penseldragen i det sk�rg�rdsstycke som �r mitt. Svart �r enbuskaget, kumlet vitt, femtifyra knipor prickar sundet, m�ngatsglittret leker �ver grundet, var detalj st�r fram hos b�t och hus.

Och jag t�nker: mycket, kanske st�rre delen, av kreativt nyt�nkande och konstn�rligt skapande sker i ett l�ge mellan ljus och m�rker, mellan dag och natt, mellan hud och himmel. S� till den delen h�lsar jag h�stens konstrastfyllda n�tter med en viss entusiasm. Ibland �r m�rkret inte s� m�rkt som det ser ut, ibland �r det faktiskt bl�ndvitt skinande. Som en m�ne i oktober.

M�nbilderna �r tagna f�r n�gra kv�llar sen i Tegelbruksviken vid Herton�s strand.

Idag torsdagen den 24 oktober 2024 kl 14.30 diskuterar jag egenutgivning av b�cker p� Bokm�ssan i Helsingfors, scen Bl�b�rslandet, tillsammans med f�rlagschef Anna-Lena Palom�ki och f�rfattaren Michaela von K�gelgen. Min senaste produkt: Notboken Visum med Martin Segerstr�les pianoarrangemang till mina tjugoen tons�ttningar av finlandssvenska och rikssvenska poeters texter. Format: 210x250 mm, 98 sidor. CD-skivan med motsvarande s�nger utkom p� v�ren. Solister p� den inspelningen �r Marika Westerling och Matteus Blad.

by Magnus Lindholm

Torsdagen den 24 oktober

F�renta Nationerna �r precis som �lskande elefanter. Allt f�rsigg�r p� ett mycket h�gt plan, en massa damm virvlas upp, men man f�r v�nta i �ratal p� resultatet.

DAG Hjalmar Agne Carl HAMMARSKJ�LD (1905�1961), svensk nationalekonom, jurist, diplomat och f�rfattare. FN:s generalsekreterare 1953�1961.

TEMADAGAR (bl.a.) Internationellt FN-dagen, V�rldsdagen f�r information om utvecklingsfr�gor Sverige Montessoril�rardagen, Raggsockans dag, Snusets dag Tyskland Beginn der Abr�stungswoche, Tag der Bibliotheken USA National Bologna Day, National Food Day

TEMAM�NADER (bl.a.) USA Vegetarian Month, Talk About Prescriptions Month, Tackling Hunger Month, Squirrel Month, Spinach Lovers Month

Sj�lvst�ndighetsdag Zambia (1964 Storbritannien)

L�ngst nere i bl�ggen: m�ndagens ORDSKRED p� en torsdag, och VECKANS m�nljusa FOTO(n). N�sta blogginl�gg: s�ndagen den 3 november.

by Magnus Lindholm