Kristi himmelsfärdsdag inträffar 40 dagar efter påsk, och alltid på en torsdag, och det har att göra med måncyklerna som varierar från år till år. Men om Jesus död och uppståndelse inte skulle vara tillräckligt omskakande händelser i sig kan man bara ana vilka mentala processer den tyska matematikern Carl Friedrich Gauss genomgick när han räknade ut när påsken egentligen skall firas. Efter mycket kalkylerande och kaffedrickande kom han nämligen till slut fram till följande resonemang (kolla på alltid lika tillförlitliga Wikipedia om du tvivlar). För det första: Dela årtalet med 19, 4 och 7 och kalla resterna a, b respektive c. (Okey… men, alltså… resterna…?). För det andra: Dividera 19 x a + M med 30. Kalla resten d. För juliansk kalender är M = 15 för alla år, och för gregoriansk kalender är M = 23 åren 1700–1899, = 24 åren 1900–2099. (Nå, men… hmmm… alltså… dela med 30…?). För det tredje: Dividera 2b + 4c + 6d + N med 7. Kalla resten e. (E…? Öööhhhh….? Vah…?). För juliansk kalender är N = 6 för alla år (Vem hade väl trott det…!) och för gregoriansk kalender är N = 3 åren 1700–1799, = 4 åren 1800–1899, = 5 åren 1900–2099 (Ja, jaa… nu börjar det klarna…). Då infaller påskdagen den (22 + d + e) mars eller om d + e <9, den (d + e – 9) april. (Really!!?). OBS! Får man att påskdagen infaller den 26 april skall man alltid i stället ta den 19 april (till exempel 1981, 2076). (Kristallklart! Absolut! Jag skulle inte ha kunnat förklara det bättre själv. Fenomenalt! Applåder! Stipendier! NOBELPRIS! Äntligen!!)
Det var alltså PÅSKEN. Men idag firar vi Kristi himmelsfärdsdag och den infaller alltid 39 dagar (på den 40:e dagen) efter påskdagen. Eller så inte. Jag har nämligen kommit till att allt beror på luftströmmarna, eller egentligen på jetströmens rörelser i atmosfären, speciellt strax under tropopausen, det vill säga det där pyttelilla utrymmet mellan troposfären och stratosfären. (Det är allom bekant att temperaturen i troposfären avtar med höjden medan den ökar med höjden i stratosfären, men det är ju egentligen ganska självklart, även om det är en bagatell i det här sammanhanget). Det intressanta är dock – och det har jag kommit till i mina efterforskningar helt utan kaffe – att de här rörelserna ganska enkelt kan förutses: För det första: Dela in livet i fem delar (+ – 3 om du är över 70 och speciellt om du är under 69) och betänk att här gäller ingen pardon. För det andra: Poängbedöm de enskilda delarna enligt Gauss’ metod (se ovan), dock sålunda att för varje år som du levt mindre än 365 dagar dividerar du med 2b (gäller födda åren 1900–1944), med 4c (födda åren 1945–1982) och med 6d (födda åren 1983–2020). Tvillingar gör tvärtom. För det tredje: Lite beroende på slutresultatet (kan ibland vara <ingenting men oftare, visar min erfarenhet, >mycket) får du sedan bereda dig på en flygtur som inget flygbolag i världen kan erbjuda – inga munskydd eller plasthandskar, inga feberkontroller, inga halvljumma matförpackningar, inga halvdåliga filmer, ingen turbulens, ingen trängsel, ingen försening, och helt gratis – bara en enda lång salig himmelsfärd till evigheten.
Fotografierna: 1) Grossglockner, högsta berget i Österrike (3.798 m), bestegs första gången år 1800 av en expedition ledd av Franz II. Xaver von Salm-Reifferscheidt (1749–1822). 2) Nordsjö gamla soptipp, även kallad Nordsjötoppen (60 m. över havet), bestegs första gången av Magnus II. Mao Lindholm (1948 – ) söndagen den 17 maj 2020 ackompanjerad av småmullrandet från de blåsvarta himmelska cumulonimbusmolnen.
