I allmänhet cyklar jag utomhus men när det gäller havregrynsgrötmyndigt prat i allmänhet och krystat blåggbläddrande i synnerhet är jag inte helt främmande för kritiken att jag ibland, kanske, är ute å cyklar, och att det troligen sker inomhus. I själva verket tror jag det är vanligare att jag är ute å cyklar inomhus än att jag cyklar utomhus och pratar strunt. Jag vet inte hur det är med andra men i allmänhet håller jag käft när jag trampar på och öppnar pratkvarnen först när jag, utpumpad och spak, parkerat mig och min hjulbenta kompis.
Men knappt har jag stängt dörren bakom mig förrän jag alltså i alla fall är ute å cyklar: besserwissermentalitet och ett ohämmat behov av offentlighetsbekräftelse är som väloljade kättingar och minst femton muskelkrampsbefriande växlar när jag, troskyldig och blåögd, sadlar Pegasen och med hjärnan som störtkruka och med berått mo(r)d ger mig ut längs alla dessa ordslingrande meningar och brutala tankestup som knappast någonsin noterats på en detaljerad karta de senaste åren, än mindre registrerats av en kompass.
Till mitt försvar kan jag dock konstatera att jag är i gott cykelsällskap. Apropå nyss nämnda grötmyndighet tänker jag just nu på reaktionerna på statsministerns skattefria morgongröt, ett ramaskri som mest påminner om tusen skrälliga ringklockor och minst lika många högljudda signalhorn i alla (o)tänkbara falska tonlägen: Det om något kallar jag att vara ute å cykla! Må det snarast noteras i Riksdagens protokollsböcker: jag betalar gärna en cent extra i skatt för att den sanna marina, för att inte säga den verkligt jordnära statsministern, på statens bekostnad varje morgon, dag ut och dag in så länge hon innehar den ljusröda ledarblusen, ska serveras en stor portion livgivande och stressänkande finsk havregrynsgröt, ja, eller om hon så hellre vill; viiden viljan puuro. På dylikt sätt preparerad och näringsfylld till kropp och själ är det sedan ett sant nöje för henne att kasta sig ut i trafiken bland alla sanna finländare som, trots den tidiga timmen, sina vanor trogna redan är ute å cyklar.
Vinjettfoto: Photoshopmanipulerad bild av stadscyklarna i huvudstaden.
Magnus Lindholm
Magnus ”Mao” Lindholm är skriftställare, bildskapare och melodimakare, bosatt i Helsingfors. Han har ett förflutet som kulturarbetare och kulturredaktör i Svenskfinland, och har skrivit ett tiotal böcker.