Stentungt och marmorlätt
Kvinnohuvud, Romaren, Nyfiken, Metamorfos I, Sagofabrodern, Den arktiska Afrodite – skulpturernas namn ger en liten vink om utformningen men knappast mer än så heller. Laila Pullinens skulpturer är i allmänhet abstrakta, tunga konstruktioner i metall och sten som man gärna rör vid, känner på. Tanken på ett fysiskt tungt hantverk går inte att undvika, men samtidigt dras öga och hand till kontrasten mellan släta och polerade ytor å ena sidan och grovt tillyxade element å andra sidan. De autentiskt utformade porträttbysten stiger ibland fram ur stenblocket som om de där skulle ha varit inneslutna och nu frigetts. Och så är det ju: Motivet finns ju gömt i stenblocket, och i konstnärens fantasi, och sen är det ”bara” att mejsla bort det överflödiga. Bara.
Skulptören Laila Pullinen (1933–2015) grundade skulpturparken på Nissbacka gård i Håkansböle (Vanda) tillsammans med sin man, läkaren Carl-Magnus Ramsay (1943–1994) (sista bilden). Här kan man se en stor del av hennes rika produktion, ateljén (bilden nedan) och hennes hemmuseum med en diger samling konst på väggarna. Sonen Jean Ramsay fungerar som museichef och vältalig, konstkunnig guide. Men så har han också studerat historia, filosofi och litteratur vid Universitet i Edinburgh. Några år efter examen ringde mamma Laila och bad att han, i stället för att fara till London och börja arbeta där, skulle komma tillbaka till Nissbacka – efter makens död orkade hon inte sköta kommersen. Och han for tillbaka till Nissbacka och har tillsammans med hustrun Petra Piitulainen sedan dess haft huvudansvaret för den digra konstsamlingen, byggnaderna och den publika verksamheten.
Laila Pullinens skulpturpark är öppen för allmänheten torsdag–söndag kl 11–17. Besök den, det är den värd! Museikortet gäller.
Magnus Lindholm
Magnus ”Mao” Lindholm är skriftställare, bildskapare och melodimakare, bosatt i Helsingfors. Han har ett förflutet som kulturarbetare och kulturredaktör i Svenskfinland, och har skrivit ett tiotal böcker.