KRYPKONVERSATION

 

Kryp, lilla kryp, vem är du i vida världen? Vad gör du här, på självaste kronbladet, på kronjuvelen, du din lilla strunt? Har du inte mera förstånd än att reta min estetiska blick, att utmana mitt fläckfria psyke? Flyg, fula kryp, flyg, eller pallra dig åtminstone ur synhåll så jag får vila mina känsliga ögon på denna skuggmättade rabatt, självuppodlad och självbevattnad. Har du något att säga till ditt ynkliga försvar?

Mjaaa … hmmm … det skulle i så fall vara det att jag just här bäst kan fundera på min roll i tillvaron. Du förstår (nej det gör du inte) det är nämligen så, i all enkelhet, att jag är universums viktigaste kryp, alla kategorier. Det är nämligen så uttänkt att sett ur ett evighetsperspektiv kretsar allt kring mig. 

Verkligen!? Och hur kan du påstå något så fördömt korkat, du som har en hjärna mindre än ett bortblåst dammkorn?

Njaaa … hmmmm … för det första så handlar det ganska lite om hjärnan, inte heller om skal och skelett, utan om vad jag är som kryp, vad jag representerar alltså, som kryp, alltså.

Representerar? Du representerar väl ingenting, du är ju bara ett kryp bland alla andra … kryp.

Nå, nå nå, så där säger man väl inte till Universums centrum! 

Jag ber så mycket om ursäkt, det var lite oartigt uttryckt, jag medger. Men om du nu är så oerhört viktig, varför är du då så löjligt liten, så obetydlig, så puttefnaskig?

Jag kunde säga det samma om dig: Om du nu är så ofantligt stor (som du ser ut att vara härnerifrån betraktat, alltså), så frågar jag mig; vad stort har du gjort i livet, alltså? Och hur kommer det sig att du, som är så stor, retar upp dig på ting som är små. Då är det väl inte större än så!

Det där kände jag igen! Alf Henrikson, dagsverksmästaren! Läser du också Alf Henrikson?

Läser och läser. Jag ÄR Alf Henriksons alter ego, hans alias, själsbrodern i sin prydno.

Ahaaa …! Jag tror jag förstår …

(viskande : nej, det gör du inte alls …) Högt: Här är en annan Henrikson-vers som jag av någon outgrundlig anledning kommer att tänka på just nu: Den jävla jäveln jävlas varenda jävla da, ja jävlar vilket jävelskap men jävlar säjer ja, ja jävlas lika jävligt ja jävlas jävligt bra, å dig din jävla jävel ska själva jäveln ta.

 

Fler kluriga Alf Henrikson-tankar, och fler årstidsstämningar, kan du höra på mitt senaste album VISUM där jag tonsatt dikter, sammanlagt tjugoen, inte bara av Alf Henrikson men även av många andra, bl.a. finlandssvenska Zacharias Topelius, Jarl Hemmer och Benedict Zilliacus. Se annons lite högre upp i bloggen! Och terrassens tulpaner … de har gjort sitt för i år. Men bilderna finns kvar, och med dem fragila försommarminnen.