Veckans bokstavliga ordskred (v. 44)
Den bokstavstrogna bokhållaren vaknade måndagen efter bokmässan med dålig bokcirkulation, fullbokad i almanackan och med en rejäl boksmälla. En begynnande bokbindningsöverhettning (ett sk. ISBN-syndrom) pulserade under pannloben och han lindade mödosamt det nu det mycket kritiserade bokhuvudet in i den välkända bokkedjans färgglada bokomslag, drack en besk bokbål och mässade högljutt att hans tidigare så imponerande bokbestånd nu var ett minne blott. Och han grät en bokflod av kontextuella tårar som sedermera bokfördes på kreditsidan av den kvartalsvisa bokföringsrapporten och som likt en bokmal där – symboliskt givetvis – grävde ner sig i hans nu mycket krumma bokrygg. Och han bannade den som en gång uttryckt de förföriska orden; "En bokälskare går aldrig till sängs ensam".
– m.a.o. (citat ur en oskriven och sedan länge bortglömd bok, ibland titulerad Bokbråk, sällan Boksnok, aldrig kallad Bokbok).
Veckans musikaliska ordskred (v. 43)
Och så var det en trumpen trumpetist från Tenala som i oboe-trakten hamnade i blåsten när han inte spelade fagott nog och i stället ägnade sig åt att luta mot sin lyra och traktera en mungiga trots att han inte ens kunde ukulele.
Veckans snarlika fråga (v. 42)
Kan du ge mig ett tips på hur jag helt vips kan knyta en slips medan jag äter chips?
Veckans ordskred (v. 39)
När inte en jäst syntes till, och tiden sniglade fram på gourmetrestaurangen, tog chefskocken sig för pannacottan och mumlade i moussetaschen: nu är grodans lår dyra ...
Veckans (m)ordspråk (v. 38)
Om man inte vill bli snuvad på konfekten är osnutet bäst, sa han som alltid lade näsan i blöt
Veckans ordskred (v. 37)
Och så var det kardiologen som inte kunde hålla klaffen och allra minst stanna kvar i sin kammare där han blodtörstigt och impulsivt slängde kranskärlen ut i förmaket i ett till synes ständigt återkommande hjärtlöst kretslopp