Så är då även jag igång med det nya året, inte så lättsam och hurtig som kanske skulle önskas, men dock igång. Kroppen är lite stel, psyket påminner om en påtrampad plåtburk och anden flämtar som ett halvtrasigt julljus. Långa och många helger ligger inte för mig som är i stort behov av rytm och reson, piska men dock inte morotslåda, för att veckan ska framstå som meningsfull och helst också lite förutsägbar.
Det är här som årets oräkneliga temadagar kommer in i bilden – både de mer eller mindre officiella och de kärleksfullt klacksparkskonstruerade. Min dagliga framfart kräver nämligen kryckor, passager och lockbeten, annars flyter tiden helt säkert ut i ett öde landskap, torrt och trist och tröstlöst. En och annan kan visserligen konstatera att mina var-dagar ser lite infekterade ut, rödsprängda och ömma, men hellre så än skörda. Eller hur det nu heter.
Min point är: Processen är det viktiga, själva skapandet är det centrala – tänkandet, ordvändandet, meningskonstruerandet, verklighetsframtvingandet. Varje dag serveras jag ett tomt blad och erbjuds en nästan identisk scenografi, men jag måste själv skriva mitt manus, spela huvudrollen och ett antal biroller, sköta kostymeringen och studera den tidvis lite komplicerade koreografin. Och det gör jag gärna så länge jag har en dylik (hjärna, alltså), och så länge de rödmarkerade helgdagarna inte protesterande ställer sig i vägen.
Temadagarna är då mig till nästan ovärderlig hjälp och vägledning. Idag är det dessutom extra lätt, idag är det nämligen Trettondagen, det vill säga det som förr kallades den ”gamla julen”. Men idag firas också De tre kungarnas dag, Jesu dop och Bröllopet i Kana. Och när jag spanar in temadagar i andra länder konstaterar jag att det bland annat också är Småbrödets dag och Äppelträdets dag – en smått märklig mix, men ok.
Ibland behöver jag en hel dag för att hinna med allt som ska donas och fixas. Och så är det just idag. Men sen plockar jag nog ner lamporna från äppelträdet på terrassen, kastar ut julgranen och slänger in luvan i låddan – nån ordning får det väl ändå vara på detta helgfrosseri! Äntligen får jag tjuras på riktigt, det är ju nu som oxveckorna börjar…
