Vårknäpp
Det är så här jag gärna ser försommaren: Alla dessa pyttesmå blommor med sina rytmiska och poesiladdade namn: förgät-mig-ej och sankt-pers-nycklar och mandel-blom och katt-fot och har-syra och kabb-leka och vår-ärt. Jag kryper på Andberget med kameran i högsta hugg och knäpper bilder, med en tunn skumgummimatta som underlag vid behov: Samma höjd som motivet är en fotoregel som ofta fungerar. Ner på marken alltså, vilket är tämligen enkelt, värre är det ibland för 70-plussaren att stiga upp efter en längre fotosession i horisontalt läge. Huruvida grannarna i våningarna ovanför applåderar, skakar på huvudet eller buar bakom sina stängda fönster har jag ingen aning om, men jag må bjuda på detta tvetydiga spektakel. De skulle bara veta vad jag ser som de inte ser!
När jag skrev boken All tid på Lekholmen (Fontana Media, 2012) intervjuade jag bland annat välkände naturväktaren Anders Albrecht som berättade om Styvmorsviolen (Herba trinitatis) att den också kallas Trefaldighetsblomster och att den fröar sig otroligt snabbt. Om det har varit en snörik vinter kan bergsknallar tidigt på försommaren färgas alldeles blåa av de små skönheterna. Nå, det var en ovanligt snöfattig vinter i år och kanske det därför är lite mer sparsamt av dessa ljuva små varelser på mitt Andberget. Styvmorsviolen, berättade Albrecht vidare, är en så kallad opportunist – den växer när omständigheterna är gynnsamma, vid behov till och med långt in på hösten. Ja, det har noterats även på detta berg. Men opportunist: ordet associerar jag i första hand till vissa karriärister som allt efter som situationen så kräver vänder kappan efter vinden. Om ett Trefaldighetsblomster gör sammalunda – vänder kappan efter vinden – är det väl egentligen bara ganska fiffigt, men när en människa beter sig på det sättet kan man alldeles lugnt ge personen i fråga smeknamnet Enfaldighetsblomster.
Bergsängen glittrar just nu i ljusgrönt, blekblått, knallgult, kritvitt, rödbrunt. Men mest grönt i många skiftningar. Bara några meter från våra fönster breder liljekonvaljerna ut sina böljande blad och lovar en ovanligt rik blomskörd. Äppelträdet på terrassen visar upp små rosenröda skott men körsbärsträdet där invid ser sorgligare ut: Vid månadsskiftet maj-juni brukar det prunka med en sådan frenesi att man nästan baxnar. Men just nu ser framtiden dyster ut för körsbärsblomman. Vad sörjer den?
Trappan upp till Andberget kantas av guld och jag tänker mig att det är belöningen för allt trappspring som coronatiderna uppmuntrat till när vi tackar nej till alla hostande hissar. Trappor utomhus är bästa tänkbara träning för knopp och kropp – snabb syresättning och lagom flås på ganska begränsad tid. Till det ska jag återkomma i ett skilt blogginslag. Under tiden fångar jag kvällsljuset, det löftesrika.
Tjugo meter från Andbergstrappan står en liten klunga narcisser mitt blad sylvassa rosensnår. I kvällningen kommer jag inte åt att fotografera dem framifrån och upptäcker i stället små detaljer på stjälkens baksida. Och det är då som ord och tanke liksom slintar och jag tänker: Så här är det också i det mänskliga livet: Narcisissten kan rakt framifrån och ytligt sett verka sympatisk och nästa mänsklig, men baksidan avslöjar fulare egenskaper. Så går de då kanske hand i hand, narciss och narcisisstisk... Eller...?
Med kameran i hand i vackraste våren kan jag inte undgå att bli lite knäpp.
25 maj
Det oförlösta hos en maktmänniska – och omvänt: den förlöstes makt.
– Dag Hammarskjöld (1905–1961), svensk nationalekonom, jurist, författare och diplomat, FN:s generalsekreterare (1953–61)
International Missing Childrens's Day / Internationella dagen för försvunna barn, World Thyroid Day / Internationella sköldkörteldagen, Geek Pride Day / Den stolta nördens dag, Handduksdagen, National Wine Day (USA)
Se även Veckans (m)ordspråk och Veckans foto längre ner i bloggen!
Veckans foto
Och så har vi (äntligen...) kommit till slutet av maj-månads besserwissertema (som coronakrisen aktualiserat). Med utgångspunkt från det välkända ordspråket Skräddare, bliv vid din läst, har jag de senaste veckorna serverat variationer på detta vansinnigt kloka och omistliga tänkespråk: Bagare, bliv vid din jäst / Ryttare bliv vid din häst / Skådespelare, bliv vid din gest.
Nu, inför sommaren, tillägger jag för mig själv; Fotograf, bliv vid din prästkrage! Rakt utanför fönstren på bergsängen blommar, i bästa fall, hundratals prästkragar i månadsskiftet juni-juli. Jag ser redan fram mot detta nästan sakrala skådespel och påminner mig gång på gång att små manipulationer med ljus och kameravinkel kan göra under med ett bildmotiv. Men huvudsaken just nu är att fånga vårens och försommarens snabba förändringar för att senare ha dem som tröst och bildbevis när mindre ljusa tider randas. Minnesbilder och fotografier har mycket gemensamt: De fungerar ofta som en, i bästa fall, hoppfull och ljus scenografi till vardagslivets, i värsta fall, mörkare stråk.
24 maj
Det äkta miraklet är inte att gå på vatten eller i luften, utan att vandra på jorden.
– Thich Nhat Hahn, zenbuddistisk munk, lärare och fredsaktivist (f. 1926)
Vesak – fullmånens dag (till minne av Buddhas födelse), European Day of Parks / Nationalparkernas Dag, National Escargot Day, National Aviation Maintenance Technician Day, Brother's Day (USA)
23 maj
Get up from that piano. You hurtin' its feelings.
– Ferdinand Joseph LaMothe, alias Jelly Roll Morton (1890–1941), amerikansk jazzpianist, orkesterledare och kompositör
International Jazz Day / Internationella Jazz-dagen, Internationella dagen för utrotning av obstetrisk fistula, World Turtle Day / Världssköldpaddsdagen, National Lucky Penny Day, National Taffy Day (USA)
Kryp
Idag firar vi Internationella dagen för biologisk mångfald (vilket parentetiskt sagt alltså är motsatsen till intellektuell enfald) och med det vill FN påminna oss glömska om den biologiska mångfaldens betydelse för allt, ALLT, liv på jorden. Årets tema är Our solutions are in nature – Våra lösningar finns i naturen. På grund av covid19-pandemin sker det mesta av informationen och dialogen på nätet och alla intresserade uppmuntras till personliga engagemang. Det här är mitt minimala bidrag till ett maximalt viktigt ämne.
Stora ting sker ofta i det fördolda. Och alldeles övertydlig blir denna sentens i naturens värld. Om detta berättar Dave Goulson i en faktaspäckad och nästan poetisk bok rubricerad Galen i insekter, med underrubriken En berättelse från min gård i Frankrike. Och jag hakar genast upp mig på ordet insekt: Finlandssvenskarna betonar andra stavelsen, rikssvenskarna den första. Det får mig att tänka på en eventuell motsats, en UTsekt? Är det är jättestor INsekt? Här i blåggen leker jag med både UTsikt och INsikt och det kan givetvis även prövas i det här sammanhanget: UTsikten att få en djupare INsikt om INsekten beror åtminstone delvis på hur klar min UTsikt egentligen är: Ofta döljer sig det lilla krypet nämligen bakom blad och buske där det lever sitt INsiktsfulla lilla liv med, ur sin synvinkel sätt, full UTsikt. Fast det är en INsekt.
Nå, här avslutar jag tvångsvitsandet och återgår till Goulson: Den världsberömde engelska biologiprofessorn köpte år 2003 en förfallen gård på tretton hektar långt ute på den franska landsbygden. Syftet var att skapa ett slags naturreservat, en plats där fjärilar, trollsländor, sorkar och vattensalamandrar kunde trivas, befriade från det moderna jordbrukets påfrestningar. Jag var särskilt angelägen om att skapa en plats för mina älskade humlor som jag hade ägnat de senaste tjugo åren åt att studera och försöka bevara. / Till och med bland de varelser som bebor enbart den här ängen finns det helt säkert en nära nog oändlig mängd fascinerande mysterier som ännu inte har fått sin förklaring, levande varelser som aldrig har studerats, beteenden som ännu inte har iakttagits. Vilka mirakel finns fortfarande kvar att upptäcka?
Dave Goulson ägnar ett helt kapitel åt "bugs", dessa små varelser som jag här kallar kryp. Hit räknar entomologen insektsordningen halvvingar, Hemiptera, en samling varelser som för det mesta inte besvärar människor särskilt mycket eller drar till sig vår uppmärksamhet. Nej, jag skulle knappast ha noterat detta såta (söta?) par om jag inte hade viftat med macroobjektivet inne i buskaget. Det är nästan omöjligt att ta reda på vad som döljer sig bortom ögats närgräns utan ett macroobjektiv (eller förstoringsglas, eller mikroskop) och varje gång träder en helt ny pytteliten värld fram, full av kontroverser, intriger, eskapader, bataljer, dialoger och, som här, fortplantningsaktiviteter. Och jag vet inte riktigt vem som lär vem, och vad, men ett är ganska säkert: Livet är en komplicerad räcka händelser, synliga och mindre synliga, där människa och natur är sammanvävda på ett sätt som övergår mitt lilla förstånd och som jag gör klokt i att studera och hålla samman på det sätt som det från början var tänkt. Det är en självklarhet, men tål att upprepas: Allt liv, smått och stort, synligt och osynligt, har en specifik uppgift i det totala globala samspelet. Men misskötseln har redan gått alldeles för långt och tiden är knapp. Goulson sammanfattar: I viss mån är den här deprimerande framtiden oundviklig, för den skada vi redan har ställt till med är omfattande. Jordens klimat kommer att fortsätta bli varmare i årtionden, oavsett vilka åtgärder vi sätter in nu, vilket oundvikligen leder till hungersnöd och lidande. Oräkneliga arter är redan utdöda eller existerar endast i kvarlevande populationer som är dömda att dö ut. Men det är ingen ursäkt för att inte agera – och agera nu.
Dave Goulson: Galen i insekter. En berättelse från min gård i Frankrike. (Originalets titel: A Buzz in the Meadow), Volante, Stockholm 2016 | International Day for Biological Diversity (UN): Facebook @UNBiodiversity
22 maj
De finns så mycket vi inte känner till om nästan alla de ca tio miljoner arter av organismer med vilka vi delar planeten.
– Dave Goulson (f. 1965), brittisk forskare, författare och professor i biologi
International Day for Biological Diversity / Internationella dagen för biologisk mångfald, World Paloma Day (mexikansk drink), World Goth Day, National Craft Distillery Day, National Maritime Day, National Buy a Musical Instrument Day (USA), Picknickens dag
21 maj
Han lyfte sina händer och välsignade dem. Under välsignelsen lämnade han dem och togs upp till himlen.
– Lukasevangeliet, ur svenska versionen av The Message av Eugene Peterson
Kristi himmelsfärdsdag, Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling, National American Red Cross Founders's Day, National Memo Day (USA), Folknykterhetens dag (Sverige), Barärmsdagen, Första metspödagen
Himmelskt
Kristi himmelsfärdsdag inträffar 40 dagar efter påsk, och alltid på en torsdag, och det har att göra med måncyklerna som varierar från år till år. Men om Jesus död och uppståndelse inte skulle vara tillräckligt omskakande händelser i sig kan man bara ana vilka mentala processer den tyska matematikern Carl Friedrich Gauss genomgick när han räknade ut när påsken egentligen skall firas. Efter mycket kalkylerande och kaffedrickande kom han nämligen till slut fram till följande resonemang (kolla på alltid lika tillförlitliga Wikipedia om du tvivlar). För det första: Dela årtalet med 19, 4 och 7 och kalla resterna a, b respektive c. (Okey... men, alltså... resterna...?). För det andra: Dividera 19 x a + M med 30. Kalla resten d. För juliansk kalender är M = 15 för alla år, och för gregoriansk kalender är M = 23 åren 1700–1899, = 24 åren 1900–2099. (Nå, men... hmmm... alltså... dela med 30...?). För det tredje: Dividera 2b + 4c + 6d + N med 7. Kalla resten e. (E...? Öööhhhh....? Vah...?). För juliansk kalender är N = 6 för alla år (Vem hade väl trott det...!) och för gregoriansk kalender är N = 3 åren 1700–1799, = 4 åren 1800–1899, = 5 åren 1900–2099 (Ja, jaa... nu börjar det klarna...). Då infaller påskdagen den (22 + d + e) mars eller om d + e <9, den (d + e - 9) april. (Really!!?). OBS! Får man att påskdagen infaller den 26 april skall man alltid i stället ta den 19 april (till exempel 1981, 2076). (Kristallklart! Absolut! Jag skulle inte ha kunnat förklara det bättre själv. Fenomenalt! Applåder! Stipendier! NOBELPRIS! Äntligen!!)
Det var alltså PÅSKEN. Men idag firar vi Kristi himmelsfärdsdag och den infaller alltid 39 dagar (på den 40:e dagen) efter påskdagen. Eller så inte. Jag har nämligen kommit till att allt beror på luftströmmarna, eller egentligen på jetströmens rörelser i atmosfären, speciellt strax under tropopausen, det vill säga det där pyttelilla utrymmet mellan troposfären och stratosfären. (Det är allom bekant att temperaturen i troposfären avtar med höjden medan den ökar med höjden i stratosfären, men det är ju egentligen ganska självklart, även om det är en bagatell i det här sammanhanget). Det intressanta är dock – och det har jag kommit till i mina efterforskningar helt utan kaffe – att de här rörelserna ganska enkelt kan förutses: För det första: Dela in livet i fem delar (+ - 3 om du är över 70 och speciellt om du är under 69) och betänk att här gäller ingen pardon. För det andra: Poängbedöm de enskilda delarna enligt Gauss' metod (se ovan), dock sålunda att för varje år som du levt mindre än 365 dagar dividerar du med 2b (gäller födda åren 1900–1944), med 4c (födda åren 1945–1982) och med 6d (födda åren 1983–2020). Tvillingar gör tvärtom. För det tredje: Lite beroende på slutresultatet (kan ibland vara <ingenting men oftare, visar min erfarenhet, >mycket) får du sedan bereda dig på en flygtur som inget flygbolag i världen kan erbjuda – inga munskydd eller plasthandskar, inga feberkontroller, inga halvljumma matförpackningar, inga halvdåliga filmer, ingen turbulens, ingen trängsel, ingen försening, och helt gratis – bara en enda lång salig himmelsfärd till evigheten.