VED - kvistar och grenar ur ett stamträd
Blåggen har koll på dagens gång i färdriktningen men minnet spejar samtidigt bakåt: Det finns ett liv och en verklighet i mitt inre som inte syns eller hörs utåt i normala fall. Och så är det förstås med oss alla: Vi bär på historier och händelser som våra släktingar berättat eller varit med om, som vi kanske läst om i böcker eller tidningar – fragment av andras liv och lust, kamp och död. Släktforskare gräver ner sig i formella fakta, andra samlar lite ometodiskt på gamla fotografier och brev, somliga skriver långa romaner utgående från vissa speciella händelser som någon gammal släkting bevisligen varit med om. Vår genetiska bakgrund väcker nästan alltid intresse, men också frågor och känslor som inte alltid är så lätta att hantera och analysera. Jag är inte bara jag, jag är också en länk i en lång kedja. Jag är inte ett oskrivet blad, inte ens när jag föds.
I en snar framtid kommer jag att publicera ett antal berättelser som alla har sin bakgrund i min släkt. I en del fall är bakgrundsmaterialet mycket knapphändigt, i andra fall finns det detaljerade fakta till handa, ofta finns ett rimligt antal puzzelbitar för att man ska ana ett motiv. Med språket och fantasin som hjälp har jag fogat ihop en lång rad fragmentariska fakta om enskilda släktingar till en berättelse som sträcker sig ungefär 100 år i tiden med början år 1875. Varje berättelse illustreras med fotografier ur släktarkivet. Det här är kulturhistoria som nästan kunde vara sann om den inte varit så osann(olik).
Start 1 februari.
Tage Tolls tavla
En Saga om en Senior
Berättelsen om Tage Tolls tavla är en djupdykning i pensionären TTs vardagsverklighet under en vecka i junis ljusa dagar, från Måndag till nästa Måndag. Tage Toll uppvisar vissa lekamliga (med betoning på lek-) och psykologiska (med betoning på -logiska) likheter med undertecknad, men bara vissa. Även han är pensionär, även han tycker att fantasin ofta är verkligare än verkligheten själv och – inte minst – även Tage Toll undrar vart livet egentligen tar vägen. Dagar kommer och går – men varifrån och vart?! Själv står han vanligen stilla, eller sitter hopkrupen över ett skrivbord eller i en småsliten läderfåtölj och ser allting liksom bara passera. Det mesta flimrar förbi i låg hastighet men ändå tillräckligt fort för att han ska ha svårt att hänga med. Hänga med vart? Med vem? Hur? Varför?
Tage Tolls huvud är fullt av frågor, de flesta lite luddiga i kanten, smått obestämda, oprecisa, men dock undringar. När den yttre världens larm och ståhej knappast ens når fram till Tage Tolls låsta ytterdörr – han bor trots allt uppe på ett berg långt från all rim och reson – får fantasin styrfart av den rådande tystnaden. Tage Toll är en flitig resenär i ett dunkelt inre landskap och en ständigt återkommande gäst inte minst på Självömkans ö, vid Nostalgins branta klippor och på Det olevda livets leriga bakgator. Inte helt utan en viss självgod självupptagenhet speglar han, i skenet av nattens kranka blekhet, sina tunna tankar i själens bottenlösa slam, väl medveten om att svaren knappast dröjer just där.
Men Tage Toll tycker att det finns en lustfylld njutning i att älta det oförklarliga och olösta, ungefär som att upphetsat skrapa en kliande skorv väl medveten om svedan som följer. Om Tage Toll vore en fiskare skulle han snabbt inse att detta hopande och roende inte för båten framåt men nu är Tage Toll ingen fiskare. I själva verket tycker Tage Toll ganska illa om fisk, i synnerhet om den innehåller ben, och vått vatten kan han inte heller riktigt föredra. Tage Tolls vardag är omsluten av alla dessa utmaningar och hinder som andra mänskliga varelser bara skulle rycka på axeln åt. Men Tage Tolls axlar rycker inte, tvärtom är de stela och småömma av all muskelspänning och själsöveransträning. Att det eventuellt just skulle vara själen som hamnat i kläm har Tage Toll knappast ägnat en tanke åt.
Sådan är Tage Toll – inbiten och flegmatisk på en gång. När vi nu öppnar dörren till hans bostad, samtidigt som försommarljuset långsamt breder ut sin skira duk över bergskammen där ute, slår en svagt dammdoftande tystnad emot oss i tamburen. Köksklockans svarta minut- och timvisare ser ut att stå stilla – de pekar just nu på kvart före fyra – medan den röda sekundvisaren spurtar som en 400 meterslöpare fram i jämn fart runt arenan. Inifrån sovrummet hörs djupa andetag som lite ryckvis avbryts av korta men högljudda snarkningar. Gardinen rör sig sakta av vinddraget från de öppna vädringsluckan. Lång borta skriker en mås.
Den gastkramande berättelsen om Tage Tolls tavla publiceras på blåggen enligt följande:
Måndagen 20.1, Tisdagen 28.1, Onsdagen 5.2, Torsdagen 13.2, Fredagen 21.2, Lördagen 29.2, Söndagen 8.3 och Måndagen 16.3.
14 januari
Husdjuren har bara en Gud, och det är människan, som ofta är en jävel.
– variant på danskt ordspråk
Ratification Day (USA), National Hot Pastrami Sandwich Day, Klä upp ditt husdjur-dagen
13 januari
Tjugondag Knut körs julen ut. Tjugondag Knut kastas granen ut. Knut driver julen ut.
– gamla talesätt
Tjugondag jul (Knut-dagen), Korean American Day, Stephen Foster Memorial Day, Städa upp ditt arbetsbord-dagen
12 januari
Det är inte roligt att ta medicin men att ha roligt är en bra medicin.
– svenskt ordspråk
Farmaceuternas dag, Marsipanens dag, Söndagssoppans dag, Kiss a Ginger Day
11 januari
En liter mjölk är lika mycket som en liter vatten. Det kan vara bra att veta om ingen mjölk finns att tillgå.
– Blandaren
National Human Trafficking Awareness Day (USA), Mjölkdagen
Blickstilla
Idag den 10 januari uppmärksammas örnen i USA men "Save the eagle day" kan lika bra firas även i Norden och Finland. Alltså gör jag det – joina mig gärna!
Men först en viktig information till dig som just vaknat: "Örngott" har ingenting med dagens tema att göra. I min enfald har jag någonstans i den gråtunga hjärnan trott att örngott på något konstigt sätt kopplar till örnens bo – en dunfylld viloplats för de nykläckta, i det här fallet alltså en mjuk dyna. Örnen förknippas som bekant med ovanligt skarp syn men "örngott", läser jag i litteraturen, syftar på öronen. Etymologin berättar nämligen att ordet är gammalt och egentligen betyder huvudkudde. Eller ännu lite mera precist: örngottets syfte var att "fånga upp öronen". Med örat vänt mot kudden har man haft "örngott" sedan 1400-talet. I den utmärkta Språktidningen (4/2009) kan man dessutom läsa följande: Örngott stavades i fornsvenskan till exempel örngaat(h), örnagad, örnegåt och hade länge betydelsen ´sov-, huvudkudde´. Numera betyder det vanligen ´tygfodral till huvudkudde, kuddvar´– detta hette förr örngottsvar.
Inne på sidospår och fortfarande vilande på den stora historiska huvudkudden passar jag på att påminna att många finländare vid sekelskiftet 1900 hade mardrömmar om den ryska dubbelörnen. I Eetu Istos kända målning "Anstormningen" försöker örnen (Ryssland) slita lagen ifrån den oskyldiga unga flickan (Finland). Eller som den ryska poeten Osip Mandelstam, med erfarenhet av barndomen på Karelska näset, formulerar det: ... men i varje hem hängde en tavla i svart sorgram: den barhuvade flickan Suomi, över vilken en argsint tvehövdad örn burrat upp sig, trycker vredgat en bok med inskriptionen Lex – lagen, mot bröstet. Per-Arne Bodin noterar i en text om "Dubbelörnen i det postsovjetiska Ryssland": Strax efter februarirevolutionen 1917, då tsaren störtats, införde den provisoriska regeringen ett nytt statsvapen: en dubbelörn med sänkta vingar för att verka mindre hotfull. Den berövades också de underkuvade nationernas vapen liksom andra attiraljer och kallades folkligt "den plockade hönan".
Alla goda ting är tre så låt mig avrunda snedstegen med vad Solveig von Schoultz skriver i dikten Dröm: Jag simmar med en fågel nerklöst i ryggen / hur kan man simma med en flaxande fågel / nerklöst i ryggen / den kan inte lyfta / jag kan inte dyka / jag simmar med en fågel nerklöst i ryggen.
När detta är sagt, och jag dessutom konstaterar att dagens bloggtext inte heller skall uppmärksamma den första månlandningen ("The Eagle has landed"), inte filmen med samma namn, eller boken, eller heavy-metal bandet Saxons livealbum, så kan jag till sist fokusera på det egentliga temat: Det finns ungefär 400 kungsörnspar i Finland medan havsörnstammen, som i mitten av 1970-talet nästan höll på att dö ut, tack vare aktiv vinterutfodring idag uppgår till ca 370 vuxna par och ca 550 unga fåglar. Speciellt havsörnen har som bekant blivit en symbol för ett lyckat miljöskyddsarbete och en central roll i det sammanhanget spelar WWF i Finland. Mycket miljöskyddsarbete utförs av frivilliga krafter. I det här sammanhanget vill jag därför också lyfta fram Finlands naturskyddsförbund som är den största självständiga miljö- och naturskyddsorganisationen i Finland. I Sverige är föreningen ÖRN72 en samlande organisation för allt arbete med örnar i Norden även om verksamhetsområdet i huvudsak är fokuserat på västra och mellersta Sverige. Föreningen föranstaltar bland annat utfodring av örnar vintertid, utför färgringsmärkning och genom olika praktiska åtgärder bidrar till att örnar kan etablera sig, eller återetablera sig, i landskapet och i det här fallet i första hand i Västsverige.
Och som sagt, i USA har man sedan 2015 firat Save the Eagle Day den 10 januari. Jag känner inte till om örnen har någon egen temadag i Finland och Norden. Om icke så låt den 10 januari bli en dag då vi alla fäster våra suddiga och miljöförstörda blickar på en av fågelvärldens ståtligaste tippor. Det är något både skrämmande och fascinerande över örnens ögon. I kombination med det kraftiga näbben och den eleganta huvudformen associerar den stränga blicken till en magiker, en hypnotisör. Och det är ju så örnen jagar: Redan på hög höjd nitar den fast offret i blickfånget och släpper inte ögonkastet förrän offret stadigt sitter fast i klorna. Havsörnen avslutar sin jakt med att glida strax ovanför vattenytan och med ett snabbt kloslag greppa fisken i flykten.
Sparpsynt och muskulös, fjäderelegant och klostark – trots sina uppenbara företräden behöver örnen din omsorg, och min.
De två bilderna är tagna i en djurpark på Teneriffa – örnar som visar sin flyg- och fångstteknik inför betald publik.
10 januari
Örnen har aldrig spillt så mycket tid som då den fann sig i att undervisas av kråkan.
– William Blake (1757-1827)
Save the Eagles Day/Bevara örnarna-dagen, Skär ner dina energikostnader-dagen, Bittersöta chokladens dag