Sommar. En sommar är alltid exceptionell, vare sig det är varmt eller kallt, torrt eller fuktigt.

Gustave Flaubert (1821–1880), fransk romanförfattare, en av grundarna till naturalismen. Känd bland annat för böckerna Madame Bovary, Hjärtats fostran och novellsamlingen Tre berättelser.

TEMADAGAR (bl.a.) Internationellt Dennis Ritchie-Day Finland Sommartiden slutar Tyskland Nacht des Unfugs, Nacht des verfluchten Kühlschranks USA Sugar Addiction Awareness Day, Visit a Cemetery Day, Checklist Day, Haunted Refrigerator Night, Mischief Night, National Text Your Ex Day, Create a Great Funeral Day, Buy a Doughnut Day, National Publicist Day

Notera också Veckans sommarsanning och Veckans bokmässafoton längst nere i blåggen! Och den aktuella bokannonsen! NÄSTA INLÄGG tis. 1.11.

Gårdagens temadagar och citat »

08/05/2022

Morsan

Andemening

Idag på Morsdag kör ordlekaren i mig igång på en gång. Mor-gonluft, Mor-se, Mor-bror, Mor-ot, Mor-fin, Mor-gondag och (hemska saker!) Mor-d. Ja, det är lite krystat och smågalet, det medges, men jag tror att mor Marianne – om hon levde skulle hon vara nästan 102 år – hade småskrattat åt mina verbala slängkyssar. Och jag tänker på henne med värme. Ändan av den en meter breda väggen mellan kök och…

Tidigare texter:

Nothing found.

Veckans (j)ordskred (v. 22)

Det här är förvisso ingen Bergspredikan men de som skor sig på andras bekostad och vandrar i grusfyllda sandaler, och jag tänker bland annat på stenålderns stenrika som hade fjäll i ansiktet och ädelsten i stället för tandsten i trynet, använder ofta sandbanken som en bergsäker penninginrättning för att sedan, ett stenkast därifrån, helt bekymmersfritt förlusta sig i Hällebergets berg- och dalbana och samtidigt dansa bergssprängartango med grusade förhoppningar i ena handen och en stenhård sandwich i den andra!

Det skulle väl inte ens en lysten och gisten kristen i rännsten med gallsten göra väl, va ...?

Tidigare (m)ordspråk »

Veckans foto

Ja, alltså det här med ickevåld och änglar. Jag undrar om allt inte är mycket enklare i djurens värld. Där älskar och slåss man med en sån finess att det är svårt ibland att avgöra vad som är det ena och vad som är det andra. Men det är kanske bara den mänskliga betraktarens dilemma, jag hoppas verkligen att djuren själva vet vad de sysslar med. Men i pelikanexemplet ovan undrar jag faktiskt om de ens själva vet vad de gör. Jo, jag känner till att pelikanens näbbsäck fungerar som håv, kanske också som skafferi, och att småtippor ofta får sin föda nertryckt i näbben av nåndera föräldern. Men det här halsgreppet blir jag inte riktigt klok på: är det bordsfasoner eller busfasoner? Kontroversen ägde rum i Amsterdams Zoo.

Då är det betydligt klarare spelregler vad beträffar de två slagsbultssvanarna. Den som överträder revirgränsen brukar helt automatiskt få på pälsen, eller i det här fallet, på fjäderdräkten. Det hela artar sig till en delvis blodig drabbning som först efter mycket bökande och stökande avslutas med att gränsöverskridaren lyckas slita sig loss och flaxa iväg. Den här drabbningen skedde vid Tegelbruksviken i Hertonäs strand.

De två papegojornas dialog på Högholmen är dock mera vänskaplig och kurtiserande; klia mig lite i nacken, ah, just där, lite lägre ner, till höger, jooo ... där, DÄR! Fjäderburret och näbbklappret ackompanjeras av hesa hostningar, inte helt olika kedjerökarens, men det hela förlöper i en till synes gemytlig anda. Nästan som när ett strävsamt pensionärspar efter ett livslångt äktenskap lutar sig suckande tillbaka i den slitna soffan en tidig lördagskväll och menande tittar på varandra: Dags för ett glas rött?